She can't get enough, can't get enough, can't get enough.... love. jepp, där har ni mig.

onsdag 27 maj 2009

<3


jag tillåter mig falla! det är helt otroligt! jag tillåter mig! 
och jag är glad. jag känner. jag känner väldigt mkt för honom och jag tycker om den känslan. 
oavsett allting som hänt så känner jag. Och mår bra av det. Det är väl äkta?
och jag hatar tanken på att jag kommer att åka hem. hUR skA dEt gå till! ! ? 
jag kommer vara ganska ledsen ett tag. kanske så pass att jag tar mig tillbaka fort som fan.
för det är ju det jag vill egentligen just nu, stanna, eller komma tillbaka fort. 
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

och jag lyssnar på en låt med Brandy. Vad är det!? Brandy! Varför? 
Förbannade känslor som får mig att lyssna på musik jag egentligen inte lyssnar på. 
Men kan inte sluta lyssna på den ;) 
första dagen jag tog mig till la gare för att se efter biljetter och var så pass nära att köpa en. Så pass nära att jag nästan satte in kortet. Men tog ut det illa kvickt. Jag stod där i 40 minuter. Framför en förbannad maskin. 40 MINUTER. SÅ jobbigt var det. Tog mig ut från la gare för att ta en cigg, gick sedan in igen och stod bara och stirrade. Men då jag GICK till la gare. Och var där. Så hörde jag den låten på repeat och kom på att den låten och det albumet låten finns på, kommer vara den musik jag kommer minnas från min allra sista tid här. Som innebär både lycka och en jävla massa sorg. ( det är jag helt säker på, kommer inte bli kul någonstans att komma till Sverige. Eller, jo, kul att få träffa mina vänner och familj, men, jag kommer att sakna honom något otroligt. Och det känner jag REDAN nu. Efter flera dagar ihop. Ja, som jag sa ; det kommer bara bli en värre saknad. )


där har vi han som får mig att känna så mycket känslor. 
som får mig att bli upp och ner. Hur lyckas han? Usch, vad jag tycker om honom.
lite bilder från le fise. ( jag, linh, ana, manu) 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar