tonår

festival. augustibuller. jag mittemellan två dryga nissar. mange o kim

jag o min basker. min coola röda kappa, ramonestshirt, freestyle med trasiga sladdar och "röd" silvertejp på

när jag fick för mig o bli svart svart svart

på arvika med min coole bror jag var så stolt över att ha ( är fortf. men han var just då en sjuk förebild för mig, cool cool cool, ja men ni ser ju, samme klädstil) svart tshirt me tryck svarta jeans... etc.. 

jag min palestinasjal, dåvarande pojkvän som också var den unge naive pojken som gjorde allt för att kunna ses som "alternativ"

tomas, med det burriga långa håret och kantiga dragen i ansiktet. 

jag sitter här o längtar lite tillbaks till den tiden då jag var tonåring.

16 17 18. då man var så otroligt naiv och försökte göra allt för att få hålla sig alternativ och visa att man aldrig någonsin skulle bli som alla de andra.. Att man stod emot världen på ngt vänster. Att musik var det enda man kunde leva för, skulle helst vara annorlunda band, band som längre inte spelade. snedlugg eller lugg var ett viktigt måste. Med coola tshirts med coola tryck på, helst band. Som The  Ramones, The Cure, Depeche Mode, etc etc etc- randiga tröjor, prickiga linnen. allt var det nu var. en palestinasjal satt alltid fint på en också. 

Slitna jeans, konstiga tajts, kjolar. 

smaken på killar man hade. jag gjorde ju rätt bra ifrån mig iaf. fick killarna som matchade in på min såkallade livstil hah. mkt hår. rufsigt o tuffsigt. den siste var väl tommie. året efter gymnasiet. ohvad coola vi var . :p 

Den eviga längtan till att få åka på festival, eller till sommaren då man kunde sitta i parker eller vid ngn sjö ngnstans och dricka alkohol som ngn köpt ut åt en. 

Men mest av allt saknar jag....., jag gillar inte att vi vuxit upp... Dom där dreadsen jag också ville göra, som jag inte gjorde, det kan jag inte göra idag. Kan kan jag väl, men något säger emot. 

Att ha en Ramoneströja på sig igen finns det inte en chans till. delvis pga H&M som kom och förstörde allt genom att lansera tusentals tshirts av ramones, the clash etc.. men sen också för att man förändrats. jag har väl inte behovet av att uttrycka min musiksmak. på mina kläder. 

men jag saknar den tiden. det gör jag. jag saknar mina kläder och mina svarta och röda allstar skor som jag hade då. och min palestinasjal, och mina skumma kläder. och allt det svarta. på både kläder och ögon. OCH MIN BASKER. jag var tjejen som jämt hade ngn slags mössbasker på mig. fast det kan jag ju fortf ha och det kommer jag inte att överge. aldrig.