Det vAR en GÅng en VANlig BAnan SOm boDDE i en SKog undeR en STEn . Stenen hADE möglig Mossa på SIG. deT TYCKte inTE BANAN om. Banan var nÄMligen alleergiSk mot
mögEL, börjAde hhoostA och fnySA och såNT Där som man göR när man får LITE allergi.
deSSutom VIlle inte HERR BANAN bli MÖGlig heLLEr . aldriG TRevliGT med mÖGligA bananer.
baNAN hade GLömtS BorT en DaG då liten POJKE hadE honOM meD som MaTsäck. BANAN ville sÅ gäRna bli UppÄteN men där Fick han Vara . UndeR DEn MöGliGa stENen.
En dAG hade banan Tur då EN litEn fLICka koM föRbi ocH VAr huNgriG.
hoN toG banan och ÅT upp Den.
banan haNN aldriG bli MÖgliG och ficK sin största ÖNskan bli uPPFYlld
så här är det när man feberyrar.
eller så drömmer man tillbaka till tiden innan frankrike.
till alla skumma grejer.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar