ange

Om man läser runt lite och faktiskt pratar med folk om saker man inte gillar att prata om upptäcker man att dom tänker på samma problem. Eller har något som kan föreställas vara ett problem. Eller ett inbillat problem. Tycks som så att varenda liten jäkel går och bär omkring på någon hemsk liten evul ångest. Inte bara jag. (Har jag väl fattAT hela tiden, vem har inte ångest i dagens samhälle). Men, ta bara det här. Att drömma om att man tappar tänder eller att tänder ruttnar, det är just det som står högst upp på min lista nu, min ångestlista (pga av den där förbannade corsodylen och snea tänder som rättar till sig för att man tagit ut en tand som tryckte ihop alla små stackars tänder och gjorde dom sneare än vad dom skulle vara) Men hej, tycks som att hela världen drömmer om det, har den ångesten, eller åtminstone haft den ångesten. Och det här med att tänder rättar till sig, trodde det, ville tro, eller inbilla mig (för att jag innerst inne gillar att må dåligt?!) trodde jag var humbug och att jag självfallet skulle tappa mina tänder snart, som ja, kanske imorn. Men ha! Det blir så, det känns sådär, ångesten är påtaglig under sådana förhållanden, Och detta fick jag veta av R som var tvungen att ta ut sju tänder pga av att hennes tänder var supersnea. Och hon kände det. När det rättade till sig. På en gång. JAG ÄR FULLKOMLIGT NORMAL. OCH JAG HAR FULLKOMLIGT ONÖDIG ÅNGEST.. MEN HELA VÄRLDEN DRÖMMER OM SKITEN. ATT TAPPA TÄNDER. ETC. Har nu gått och blivit jättelugn. Har varit lugn ett tag men älskar att komma på ytterligare en sak som påvisar att min ångest är legitimt ogilig. Eller att jag åtminstone inte är ensam, Woho! Varav har hört att drömma om att tappa tänder tyder på en förändring i ens liv? Vilket mitt liv är i just nu. Ständigt. Ingen lugn och ro. Jag saknar min mamma. Och jag vill ha pepparkakor och apelsiner och en kram. Och bli ett litet barn igen. Det var fint.