Glad första ADVENT

Jag var nyss ute på en minipromenad till "la gare" - stationen. Praktiskt taget det enda som är öppet på söndagar, och lite cafeer runt om. Satte mig på en uteservering. Det var sol. Och den var varm. Jag blev förvånad. Satte mig iaf på en uteservering och söp in solen och mitt kaffe. Var tvungen att ta av mig mössan, halsduken, och jackan. Så där satt jag, utan ytterkläder och svettades av den varma solen. Och njöt av första advent. 

Jag älskar det här landet. Iaf den här delen. Blir förvirrad av att vädret är alldeles för varierat men när solen kommer och skiner upp staden och ger den där värmen. Man kan inte vara annat än glad. Mitt depp försvann direkt. 

Nu är jag hemma igen, ska in i duschen och ta en promenad med Rachel. Kom dessvärre precis på en sak, har aldrig träffat henne ensam. Vi har aldrig umgåtts på tu man hand. Har alltid varit en hel del folk med. Som... Allison... Allisons pojkvän... rachels pojkvän.. Ännu mera folk. Och alltid har alkohol varit inblandat. Nu helt plötsligt ska jag träffa henne på en söndag nykter på tu man hand. 

Man träffas ju alltid i grupp här. Alltid. Kanske därför ensamheten är så påtaglig när den väl kommer? Den enda person jag hängt med själv här är ju Caspar. Och på ngt sätt har alkoholen också hängt på då.

Känner mig som en alkis som är rädd för att hänga me folk utan alkohol. Men så är ju inte fallet? Vi har ju hängt i grupp och gjort massa utflykter o grejer. MEN I GRUPP! 

Hon är supertrevlig och jag umgås gärna me henne på tu man hand. Hon var hemskt söt igår då hon fick höra jag sagt hejdå till Tommie. "Hey sweetie, do u want 2 take a walk tomorrow?"

Hon är ju här med sin kille och båda Allison och hon lägger ju den större energin på dom. Det är ju trots allt därför dom är här. Men ja, blir glad att hon visar att hon bryr sig. 

Vän :)

förresten. tommie sa jag blivit "tuffare"

Han hade svårt att förklara det men.. att min attityd blivit lite tuffare..

Jag vet inte hur jag ska tolka det, men jag tar det bara som positivt. Tuff (vilket ord) är väl det man behöver vara i den här världen.