..

Jag har gråtit idag. En hel del. Väldigrt intensivt. Har inte gjort det på väldigt länge, förutom den gången då vi kastade de gula rosorna i havet, för Anns skull. Och för någon vekca sedan kom en tår, en lyckotår. Men nu grät jag av olycka. Jag vet inte. Jag vet inte vad jag ska tycka, eller tänka om någonting. Jag tänker på Frankrike, ser det som min så kallade utväg, men så ser jag Karin, jag ser Charlie, Lisa, Helena... De kommer inte att vara där, och jag blir ännu mer ledsen. Jagsaknar de redan fastän de finns i min närhet. Och killen jag tycker om. Jag har svårt. Jag vet inte var vi har varandra.

Jag hatar att gråta så här, men alla behöver vi väl rensa ut lite känslor då och då?
Ja heerregu.