Att

09.00

Talade med F som jag tydligen hade ett förhållande med i ett halvår. Han, av vilken anledning vet jag inte riktigt, berättade om dejter han haft sedan det tog slut och sedan vi sist pratade. Jag brydde mig inte ett dugg, kände inte ett dugg. Kändes bara märkbart fånigt och skrattretande. Tror att hela förhållandet egentligen var väldigt fel, från första början. Jag hann inte med i det hela. Dejtandet hanns inte med och jag fick aldrig riktigt se vem han var och hur vi passade ihop innan det hann bli ett VI. Och om jag nu var kär eller inte, minns överhuvudtaget inte det, bara de första veckorna. Då man var förtjust. Jag börjar nästan tro jag har varit lite utav en relationsmissbrukare. Om jag nu tolkar det slags missbruk rätt.. Kan ju kanske betyda en hel massa saker jag egentligen inte tror jag är. Måste kolla upp, relationsmissbrukare!

Jisses, kan man ha ett sådan meningslöst förhållande då båda glömmer och skiter i varandra på en gång? Finns det? Eller är det tillåtet? Inte för att jag vill sitta o ledsna till mig, men man kan ju undra, om det överhuvudtaget fanns något mellan oss.

- Nej, jag tror inte det.

09.15

Okej, relationsmissbrukare är tydligen i synonym med sexmissbrukare. Och nej, det tror jag inte att jag är. Nej. Inte alls. Fortsätter kolla upp...

" De kommer från ickefungerande familjer. För att dämpa en inre oro, rastlöshet eller smärta, söker de lindring. Ständiga förälskelser, flyktiga sexmöten eller nya relationer ger dem tillfällig respit. I kölvattnet följer självförakt och ångest."

"Dvs att jag var relationsmissbrukare.. en som inte kunde avstå från att hela tiden ha nya förälskelser,ständigt leta kickar och attraktioner, känslomässiga möten där jag blev berörd, sedd, tillförd känslor."

Hmm... Skilda meningar från allt jag läser.. Men alltså, alla är vi nog beroende av, eller ja har ett litet beroende av att känna att någon tillför en känslor. Hmm, men jag kan nog påstå att jag alltid ogillat tanken att vara ensam, att det varit lite skrämmande för mig. Men i vilket fall, idag har jag kommit till den punkten att jag inte behöver gå in i en relation, och inte tänker. Mår desto bättre av att vara utan. Som sagt, finna sig själv. Det är min tyngdpunkt i mitt liv just nu. Relationer, att bli tillförd känslor, allt det där har jag hos mina vänner, och räcker fint och bra för mig..

09.30

Jag, Charlie och Karin hade en jättetrevlig myskväll häromveckan med grönsaker, dipp och SexandtheCity. Där de i ett av avsnitten sa, att "varför ska vi vara så beroende av att hitta en själsfrände då vi faktiskt har varandra och kan ha varandra som själsfränder och istället kan träffa killar och ha kul med". Sant sant.

Snart iväg och fixa massor, dvs, lämna in en försenad bok jag trodde jag lämnat in. Problematiken med att vara stökig och lat, vad som helst kan hittas i sina gömmor. Sedan hem till mor för att, ja, jag vet inte, dags att umgås nu innan jag åker iallafall. Varav hon är hemma idag, så jag kommer in! Sedan iväg och jobba.

Imorgon är det fest. Lite orolig över vad som kan hända där mellan mig och en viss person. Man ska inte ha att göra med upptagna människor! Inte min grej, och verkligen inte min princip. Akta sig bör man. Tack och lov jag har Rickard och Kalle med mig! För en gångs skull skall vi festa ihop igen, var månader sen sist. Men känns som år! Äntligen :)

den underbara trion. Hultsfred 2007

nej, in i duschen med mig nu. Annars får jag aldrig något gjort!